lördag 20 februari 2010

Flygvärdinnan i Skarpnäck

Snart är det köpstämma för Flygvärdinnan i Skarpnäck. Till den sedvanliga kallelsen kom även den ekonomiska planen och en fullmakt att fylla i.

Styrelsen listar upp en rad olika argument för eller mot bostadsrätt och även en del frågor och svar som även jag tar och behandlar. Det första vill jag påpeka är förstasidan på den ekonomiska planen där det står: "ANSLUTNINGSGRAD Ca 69,5%=77 ja-röster". En ja röst och en insats (anslutning) är väldigt stor skillnad. För flygaren i Skarpnäck blev det ungefär 69,5% ja men 39% insatser (anslutningsgrad) och det funkar inte. Det går inte att räkna ja röster som säkra insatser, speciellt när styrelsen själv går ute med följande...

Rösta ja men du behöver inte köpa?
Som vanligt är det mycket "reklam" för att rösta men du behöver inte köpa. Mitt råd är att endast rösta ja om du är helt säker på att du vill köpa och kan köpa. Annars är det ingen idé och underhåll med mera står still. Det blir även en lång väntan som är plågsam för många. Vid andra ombildningar har även kampanjer med dörrknackning skett för att få de boende att låna. Gör inte samma misstag som Flygaren gjorde där styrelsen lyckades samla ihop fullmakter för ett ja på köpstämman men sedan var det bara 39 procent som fick lån. Och det är svårare att få lån nu än vad det var då. Förvisso hade det aldrig blivit någon ombildning för Flygaren då en majoritet inte kunde styrkas för Stockholmshem.

Lägenhetsbyte?
Att vid ett ja skulle din lägenhet bli ett attraktivt bytesobjekt är inte alls säkert. Vi har bevittnat att det är väldigt svårt att få till ett byte, dels för att det är osäkert att det verkligen kommer gå igenom och för att det inte anses vara särkilt attraktivt.

Besiktning?
Naturligtvis följer det med ett besiktningsprotokoll. Men vem har gjort besiktning och hur är den gjord? I de flesta fallen har konsulten själv gjort besiktningen, alltså den personen som endast får betalt om det blir en ombildning. Hur är den gjord? En ordentlig besiktning kostar pengar men det är inte alltid konsulterna villiga att lägga ut. Oftast sker besiktningen ockulärt, att konsulten tittar och ser att allt är okej. För att upptäcka fukt och annat används instrument, det går inte att enbart se med ögat. Det kan bli väldigt kostsamt om det senare visar sig finnas fel och naturligtvis är konsulten friskriven från allt ansvar.

Att hyresvärden bestämmer allt. Det är fel, det finns en medbestämmande klausul för hyresgäster i Stockholmshem. Ofta går det att samtala med hyresvärden och komma överens om saker. I en Brf måste styrelsen godkänna det mesta och är det något som tar upp mycket tid för våra tingsrätter så är det konflikter i Brf:er.

Underhåll räknas in i hyran, det stämmer och är det större saker som ska göras blir det tillägg. I en bostadsrätt står du för allt själv, det stämmer också. Det som inte är med är hur mycket det kostar och det är inte heller med i någon kalkyl eller ekonomisk plan. Konsulten kanske räknar med att ingen ska göra något underhåll? Behöver du en ny kyl får du köpa en till din bostadsrätt, går den sönder i din hyresrätt ringer du värden så kommer han med en ny.

Att flytta från en hyresrätt är ganska smidigt. Det finns dessutom en väldigt stor intern byteskö för de som bor i den kommunala bostadsbolagen. Det mister du om det blir ombildning och du fortsätter att hyra, ingen mer internkö. Att sälja en bostadsrätt är inte lika enkelt. En mäklare vill ha bra betalt (vi snackar om upp mot 100 tusen) och skatt ska betalas och du ska hitta en ny bostad att flytta till m.m.

Hyror/årsavgifter
det stämmer att en fastighetsägare inte vill att ägandet ska gå minus, precis som en brf inte vill att föreningen inte ska gå minus. De kommunala bolagen har direktiv att de ska gå med vinst och en brf måste också gå med vinst, annars tar banken huset och alla förlorar sin insats.

/Rikard Junkergård

2 kommentarer:

  1. Klart skrivet! Att det inte räcker med att 2/3 som säger ja till köp, det måste till ungefär samma antal för att låneintituten ska godkänna ett köp.

    Och med de räntehöjningar och ökade krav som kommit så riskerar man som enskild att förlora en både mycketpengar och sitt boende. Särskilt om man lever på marginalen. Och det är inte bara de egna lånen som riskerar att öka, även föreningens kostnader för att låna kommer att öka. Det gäller att ha en buffert.

    Sen man kan höra att "X har ombildat och de har fått mycket lägre kostander." Och då glömmer man helt bort de kostnader för renovering som man själv får bekosta. Men det är klart har man en lägenhet som är helt nyrenoverad så tjänar man mot grannar som inte har (fått) renoverat.

    Sen vill jag lyfta fram att det handlar inte bara om att köpa en bostadsrätt. Det handlar om att köpa en fastighet med sina grannar, bli hyresvärd och ett långsiktigt förvaltande av en begagnad fastighet med ofta en rätt ytlig beskitning. Det är mer än kronor och ören. Finns kunskaper att driva en bostadsrättsförening, finns viljan att driva ett litet fastighet med skötsel och finns det kunskaper att lösa konflikter.

    Hälsningar från Kärrtorp

    SvaraRadera
  2. Usch, det där med bostadsrätt verkar väldigt svårt när jag läser här.
    Hur kan det komma sig att så många bor i bostadsrätt egentligen? Det kan väl inte fungera särskilt bra? (inte alls?)

    Kan någon förklara för mig?!

    SvaraRadera